|
VAD ÄR EN BOSTADSRÄTT OCH BOSTADSRÄTTSFÖRENING? BOSTADSRÄTT Bostadsrätt är en upplåtelse utan begränsning i tiden av lägenhet som är knuten till andel i bostadsrättsförening där innehavaren är medlem. Lägenheterna kan vara permanentbostäder. fritidsbostäder eller kommersiella lokaler eller blandningar av alla sorter. Villkoren för bostadsrätten regleras i föreningens stadgar, föreningens olika beslut i upplåtelseavtalet när lägenheten första gången upplåtes samt i bostadsrättslagen och lagen om ekonomiska föreningar. BOSTADSRÄTTSFÖRENING En bostadsrättsförening är en särskild typ av ekonomisk förening som har till ändamål att i föreningens hus till sina medlemmar upplåta lägenheter med bostadsrätt. Föreningen måste ha minst tre medlemmar och tre bostadsrätter. FÖRENINGEN ÄGER LÄGENHETEN Det är föreningen som äger huset och följaktligen även samtliga lägenheter. Vid förstagångsupplåtelsen avtalas mellan föreningen och den blivande bostadsrättsinnehavaren om nyttjanderätt utan tidsbegränsning, men föreningen äger även fortsättningsvis lägenheterna. OÄKTA FÖRENING Om intäkterna från bostadsrätterna omvandlade till bruksvärdeshyra understiger 60 % av hyresintäkterna från t ex lokaler, garageplatser, hyresgäster, är föreningen oäkta. För en oäkta förening grundar sig beskattningen på de verkliga intäkterna och kostnaderna. Det innebär att både hyror och månadsavgifter utgör skattepliktiga intäkter. Samtidigt får naturligtvis "alla" kostnader dras av. Det innefattar driftkostnader, fastighetsskatt, styrelsearvoden, räntor, värdeminskningsavdrag med mera. En annan fördel är att så länge föreningen är oäkta ackumuleras underskatten ur skattesynpunkt och kan användas när föreningen blir äkta om några år för att kvitta kommande överskott och göra det möjligt för föreningen att behålla de låga månadsavgifterna for bostadsrättshavama. NYTTJANDERÄTT TILL. LÄGENHETEN UTAN TIDSBEGRÄNSNING Bostadsrättsinnehavaren som innehar lägenheten med nyttjanderätt utan tidsbegränsning kan mot ersättning sälja denna nyttjanderätt. ! dagligt tal brukas uttrycket "att sälja sin bostadsrätt" men det är således fel eftersom det enbart är nyttjanderätten som säljs. Vad detta nyttjande innebär regleras i upplåtelseavtalet, föreningens stadgar samt bostadsrättslagen. Den som köper nyttjanderätten till en bostadsrätt bör således ta del av både upplåtelseavtal och stadgar för att se vilka eventuella begränsningar som kan vara förknippade med nyttjanderätten. LÅNA MED LÄGENHETEN SOM SÄKERHET Bostadsrätter utgör för de flesta ett förhållandevis stort värde. Finansieringen av en förstagångsupplåtelse eller ett köp måste därför oftast ske genom lån hos ett bostadslåneinstitut. Sam säkerhet för lånet lämnas bostadsrättslägenheten som pant till låneinstitutet. Låneinstitutet i sin tur meddelar föreningens styrelse att pantsättning har skett och föreningen skall införa notering om pantsättningen i lägenhetsförteckningen. Det finns inget som hindrar att bostadsrätten används som säkerhet för att finansiera ett köp av t ex en segelbåt. BOSTADSRÄTTSINNEHAVARENS RÄTTIGHETER Bostadsrättsinnehavaren disponerar utan tidsbegränsning sin lägenhet med eventuella vidhängande förråd. Bland övriga rättigheter är att överlåta, pantsätta, vidta ändringar och hyra ut lägenheten i andra hand (i enlighet med hyreslagens föreskrifter). BOSTADSRATTSINNEHAVARENS SKYLDIGHETER Bostadsrättsinnehavaren får enbart använda lägenheten till det ändamål som har angivits i upplåtelseavtalet. Precis som för en hyresgäst skall bostadsrättsinnehavaren ansvara för de som vistas i lägenheten, se till att sundhet, ordning och skick inom och utanför huset iakttas. Det är inte tillåtet att bedriva verksamhet utan styrelsens godkännande. HUR STYRS FÖRENINGEN? Bostadsrättsföreningar är som tidigare nämnts en specialform av ekonomisk förening och styming och ledning av föreningen regleras i första hand i lagen om ekonomiska föreningar. Föreningens högsta organ är föreningsstämman. Det är stämman som fattar beslut om ändring av stadgar och insats, fastställer balans- och resultaträkning samt dispositioner beträffande föreningens resultat. Stämman utser också styrelsen och revisor samt ställer upp eventuella regler och riktlinjer för styrelsens arbete. Styrelsen är föreningens verkställande organ och ansvarar för den dagliga driften enligt stadgarna och de eventuella regler och riktlinjer som stämman beslutat. I det dagliga arbetet ingår teknisk förvaltning av föreningens hus, ekonomisk förvaltning, att anta nya medlemmar, godkänna pantförskrivningar av bostadsrätter, föra lägenhets- och medlemsförteckning. BOSTADSRÄTTSFÖRENINGENS STADGAR Föreningens stadgar kan ses som en Intern lag som gäller för föreningen och dess medlemmar. Stadgarna i en bostadsrättsförening brukar vara ganska omfattande och mycket är direkt kopierat från bostadsrättslagen och lagen om ekonomiska föreningar. Detta för att föreningsmedlemmarna skall finna alla regler på ett ställe och inte behöva förutom stadgarna, kunna gällande lagstiftning för att veta vilka regler som gäller för det dagliga arbetet i föreningen. LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Reglerna för bostadsrätt och bostadsrättsförening regleras i första hand i Bostadsrättslagen (SFS 1991:614) Bostadsrättsförordningen (SFS 1991:630) Lagen om ekonomiska föreningar (SFS 1987:667) ORDLISTA VERKSAMHETSBERÄTTELSE Den del av ârsredovisningen som i text förklarar verksamheten kallas för verksamhetsberättelse och skrivs av styrelsen. Övriga delar av årsredovisningen är resultaträkning och balansräkning, som visar verksamheten i siffror. Verksamhetsberättelsen beskriver vad som i huvudsak skett vad gäller föreningens fastighetsunderhåll, ekonomi, medlemsaktiviteter, vilka som haft uppdrag i föreningen, etc. RESULTATRÄKNING Resultaträkningen visar föreningens samtliga intäkter och kostnader för verksamhetsåret. De största kostnaderna är oftast ränte-, värme- och underhållskostnader. Bland kostnaderna finns också poster som ej motsvaras av utbetalningar under året, t ex värdeminskning på inventarier eller avsättningar i fonder. Om kostnaderna är större än intäkterna blir resultatet förlust i annat fall blir resultatet vinst, som ska användas enligt föreningsstämmans beslut. Om verksamheten medfört förlust kan denna täckas genom disposition av fondmedel eller också balanseras, dvs. överföras till det följande året. BALANSRÄKNING Balansräkningen visar dels de materiella tillgångarna som föreningen ägde vid verksamhetskrets utgång i farm av fastigheter, inventarier och dylikt, dels föreningens likvida medel (kontanter). Balansräkningens andra sida visar föreningens lån och skulder samt det egna kapitalet som fanns vid verksamhetskrets utgång. Till skulderna räknas fond för yttre underhåll. Det resultat i farm av överskott (vinst) eller underskott (förlust) som resultaträkningen visar blir i balansräkningen en post som svarar mot skillnaden mellan å ena sidan de materiella tillgångarna och de likvida medlen samt å andra sidan summan av lånat kapital och eget kapital. Resultatet utgör förändringen i föreningens förmögenhet eller egna kapital. ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Tillgångar som är avsedda för långvarigt bruk inom föreningen. Den viktigaste anläggningstillgången är föreningens fastigheter med byggnader och eventuell mark. OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Ej anläggningstillgångar. Omsättningstillgångar kan i allmänhet omvandlas i reda pengar inom ett år. KORTFRISTIGA SKULDER Skulder sam föreningen måste betala inom ett år. LIKVIDA MEDEL Kontanter och andra tillgångar som snabbt kan omvandlas i pengar. LIKVIDITET Föreningens förmåga att betala sina kortfristiga skulder (t ex vatten, el. tomträttsgäld). Likviditeten erhålls genom att jämföra föreningens omsättningstillgångar med dess kortfristiga skulder. Är omsättningstillgångarna större än de kortfristiga skulderna är likviditeten tillfredställande. STÄLLDA PANTER Ställda panter avser i föreningens fall de säkerheter, pantbrev, fastighetsinteckningar som lämnats som säkerhet för lån. ANSVARFÖRBINDELSER Åtagande för föreningen, som inte bokats som kort- eller långfristig skuld. Kan vara borgens-förbindelse eller avtalsenligt åtagande, samt avgälder. FOND FÖR UNDERHÅLL För att utjämna kostnaderna för underhållet (t ex målning av fönster, byten av hissar) av våra fastigheter, avsätts medel till en särskild fond. Avsättningarnas storlek bestäms med ledning av en underhållsplan. BOSTADSRÄTTSHAVAREN BETALAR: INSATS Vid den ursprungliga upplåtelsen betalar bostadsrättsinnehavaren en insats till föreningen., Summan av alla insatser, tillsammans med vad föreningen lånar direkt, skall räcka bli att förvärva fastigheten samt de övriga kostnader som skall betalas i samband med köpet UPPLÅTELSEAVGIFT När det förflutit 1 månad efter det att föreningen erbjudit hyresgästen att få lägenheten upplåten som bostadsrätt har föreningen rätt att ta ut en extra avgift som högst får uppgå bli den i räntelagen angivna räntan på insatsen. När sex månader förflutit gäller fri prissättning, Skillnaden mellan insatsen och det erhållna priset rubriceras som upplåtelseavgift. ÅRSAVGIFT För att finansiera föreningens löpande kostnader för underhåll, räntor betalar bostadsrättsinnehavarna en avgift som benämns årsavgift. Betalning sker så gott som undantagslöst månatligen och i förskott |